GCMS-HS-analys av spritartefakter från Svenska Regalskeppet Kronan

Smak- och doftanalys av 300-åriga spritdrycker

Svenska Regalskeppet Kronan

Tennflaskor från Regelskeppet Kronan (med tillstånd av Kalmar Läns Museum)

Kristin Akilleson på ALSAC med professor Björn Lindeke och Nils-Otto Ahnfelt.

Regalskeppet Kronan var ett svenskt krigsfartyg som fungerade som flaggskepp för den svenska flottan i Östersjön på 1670-talet. När den byggdes var det ett av världens största sjöfartyg. Efter fyra års tjänstgöring gick fartyget på grund i hårt väder under Slaget vid Öland den 1 juni 1676. I augusti 1980 upptäcktes Kronan på 26 meters djup, 6 km sydost om Öland. Sedan dess har mer än 30 000 artefakter* återhämtats från vraket.

Analysen har utförts av Kristin Akilleson på ALSAC - AddLife Support & Application Center. Kristin är Application Specialist inom GC/GCMS och Spektro. ALSAC är en samarbetspartner och expertissupport för BergmanLabora. Professor Björn Lindeke som var den som kom med proverna till ALSAC och har arbetat med Kalmar Museum och Kronan-artefakterna under en lång tid. Nils-Otto Ahnfelt är forskare vid Uppsala Universitet.

GCMS-Head Space analyserna utfördes på ALSACs labb i Uppsala med hjälp av en Shimadzu GCMS QP2010 Ultra med HS20 samt Shimadzus Flavour and Fragrance MS bibliotek, FFNSC. För ytterligare information om analyserna, kontakta gärna Kristin på [email protected]remove-this.alsac-lab.remove-this.com  

Prover

Bland de artefakter som återvanns från Kronan har vi analyserat åtta vätskeprover. När de hittades, fanns proven i förseglade tennflaskor som man ser på bilden till höger. Tidigare analyser av vätskorna i flaskorna visar att tre av proverna bestod av sprit medan två visade flest egenskaper av vin och tre av vinäger.

Resultat och diskussion Vin/Vinägerprover

De kvalitativa resultaten från analysen av vin- och vin-/vinägerproverna kunde bekräfta tidigare analysresultat, dvs att dessa troligtvis var vin- och vin/vinägerblandningar. Många av föreningarna som finns i analysen kan härledas från fermentering av frukter. Acetoin till exempel är naturligt förekommande i äpplen.

Spirit prover

Genom att jämföra mängderna finkelförening som finns i dessa knappt 350 år gamla prover med moderna prover av konjak, whiskey och grappa, verkar kvaliteten på destillationen ha varit av mycket hög kvalitet för sin tid. Vi kan dock hitta de typiska finkelförening, som är vanliga i all jäsningsbaserad sprit, såsom Amylalkohol, Furfural, Isoamylalkohol och Isobutylalkohol, vilka också bidrar mycket till smak- och luktupplevelsen. En närmare granskning av resultaten avslöjar en stor förekomst av smakföreningar. De tre proverna är mycket lika och bland de betydande smakföreningarna finns Anetol, Anisol, Karvon, Carene, Eucalyptol, Fenchol, Valerinsyrametylester och Terpener. Av detta kan vi dra slutsatsen att spriten var rikligt smaksatta med örter och växtextrakt. Många av smakämnena som finns i spritproverna förekommer naturligt i vanliga örter och växter. 

Vi kan bara gissa vilka örter och växter som användes för att krydda spriten, men historiska uppgifter visar att kummin, anis, fänkål, rosmarin, lavendel, malört och dill vanligtvis användes för att krydda spritdrycker i Sverige på 1700-talet. Eftersom destillationsprocessen ofta var långt ifrån optimerad jämfört med modern standard, innehöll den resulterande spriten vanligen hög mängd finkelolja, vilket gjorde smaken hård och obehaglig. Man la till örter och växter med stark smak som hjälpte till att maskera smaken av den dåligt destillerad spriten. Det fanns också en medicinsk fördel att välja dessa kryddor, eftersom flera av dem ansågs ha läkande egenskaper. Än idag lever traditionen kvar och flera av dessa örter är fortfarande populära komponenter för att smaksätta akvavit och snaps.

 

* Artefakt (latin. ars = konst, facere = göra, tillverka) betyder "konstgjort föremål". Benämningen används för alla ting som tillverkats av människor.  Begreppet artefakt hänger också nära samman med begreppet materiell kultur. En lista på artefakttyper och anläggningstyper som uppträder tillsammans i ett och samma område och under samma tidsperiod, definierar en arkeologisk kultur. Arkeologins arbetsområde börjar med den först bevarade artefakten, från Homo habilis tid. Hominider före denna tid studeras uteslutande av paleontologer.